Jönna - allting finns med, inget censureras

Vi har haft nollor som kämpat in i det sista och det har varit en otroligt känslosam inspark då jag pendlat mellan att vara asglad och tårögd varenda dag för att jag vetat att det är min sista inspark och att det snart är slut. 

Jag har varit besviken på mig själv den här insparken då jag tycker att jag inte legat på topp som jag velat men trots det och trots att vi inte har varit den bästa faddergruppen så har jag ändå för det mesta haft kul, framförallt med nollorna! 

Igår var en av de mest känslosamma dagarna på länge då jag vaknade med ont i magen och världens ångest. Trots det hade jag en fin dag i Hälsoparken med nollor och faddrar, en fantastisk sittning med Martin som toastmaster, grät redan när jag såg honom i kostym, Niclas som årets manliga fadder, Jocke som fick utmärkelse för alla sina år som fadder och jag som årets kvinnliga fadder! Jag är fortfarande fruktansvärt chockad, hedrad och glad över att ha blivit årets fadder. Jag hade så velat se min min Martin sa mitt namn efter nomineringen. Den känslan! Älskar att det var Martin som läste den och var den första att ge mig en kram när jag skakade som mest! Jag har fortfarande inte landat och fortfarande inte förstått. Så sjukt oväntat men fruktansvärt hedrande! Jag grät floder när Dancu, Robert och Christoffer grattade mig och jag fick gråta ut i deras famnar och när så sinnessjukt oväntade människor gav mig en kram, tittar på mig och sanningsenligt säger: "fan vad roligt, äntligen! " och att sedan få höra av Dancu, Erik och Rasmus att de rös när mina nollor slog i bordet och efter att Martin läst upp mitt namn, att de blev tårögda när de såg hur chockad och ledsen jag var. Så mkt kärlek och så mkt känslor! <3 vilken egoboost jag fick igår och på ngt vänster så inser jag faktiskt att jag är ganska bra. 

Jag grät större delen av kvällen, för stt mina nollor var så fina, för att insparken är över, för att älskade Rasmus går av pedsex, för att så många faddrar gjort sin sista inspark och för att jag kände mig så hedrad över all kärlek och fina ord jag fick! Att 90% av folket i sittningssalen grät på "pedagogen", jag har aldrig sett ngt liknande. 

Efter att jag, Niklas och Jocke haft livets kväll då det var vår kväll med alla människor och varandra (gillar det faktumet att efter 3 shottar så står årets två faddrar och lindar en nollas knä, DET är att vara fadder) så tog jag och Rasmus taxi hem och pratade hos mig i 3 timmar om insparken, kvällen och våra känslor kring det. Så underbart! <3 jag fick kvällens sista kram och grattis av min bästa vän, precis som jag ville! strax efter 5 somnade jag godast efter en magisk inspark, en underbar kväll med fantastiska människor och med så mkt kärlek! 

Idag ska jag äta så mkt mat som jag saknat under insparken, landa i tiden på högskolan som är kvar och bara njuta av lugnet :) för det är jag så värd! 

PUSS