Slå dig loss, slå dig fri, den tiden är nu förbi

Ibland, undrar jag om jag drömmer. Hur kan man få vara så tillfreds, så glad, så taggad på livet och så mycket som är bra?! Hur kan man tillåta sig själv att känna pirret i magen, hur hjärtat smälter och strålar och hur leendet sprider sig? 

Jag antar att jag förtjänar det efter all skit som funnits de senaste 1,5 åren. Det är dags för mig att vara lycklig nu och inse att jag är en bra person, jag är ärlig, ödmjuk och otroligt givmild och osjälvisk. Det måste räknas på något sätt och jag vet att det finns de som uppskattar alla sidor hos mig, som finner dem underhållande, fascinerande och som ser hur bra jag mår av att vara den jag är istället för den jag förväntas vara :) 

PUSS 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0