Säg det med en sång

Det har hänt en hel del sen jag skrev sist. Jag har haft en fin kväll med bästa Robert och skrattat åt det gåtfulla folket, haft en fin kväll med bästa Rasmus med mat, och skratt. Jag har skrivit en omtenta som jag klarat, jag blev godkänt på redovisningen om Normandie, haft en alldeles för bra lekkväll hemma hos bästa Robert där jag efter 8 lekar och spel delade vinster med Robert. :)  Jag skrev dessutom ännu en tenta igår om världskrigen som gick hyfsat och jag hade sista kvällen för terminen på kåren igår, en grym kväll med förfest hos Robert med fina människor och sen ett kåren med en massa bra folk och kramar. Magiskt! :) 
 
Saker och ting är inte alldes rosenrött, men jag kan andas, jag har inte tagit Atarax sen förra onsdagen och jag har mina fantastiska klippor Rasmus och Robert att tacka för det och min fantastiska mamma <3 Dessutom ska Johanna ha creed också som trots att hon inte vet varför har tänkt på mig och hört av sig när saker och ting var allt annat än ljusa, tack!  När man har ett så pass stort kontrollbehov som jag har är det extremt frustrerande och jobbigt när man inte kan påverka saker och ting när det inte finns ngt som man vill mer än att hjälpa till, man känner sig så satans maktlös och frågan är om det inte är det som är det jobbigaste.. 
 
De sista dagarna på den här veckan, det vill säga idag, imorgon och på lördag tillbringar jag med den finaste i världen, min Rasmus, och spenderar så mkt tid som vi vill, kan och orkar innan han åker till Kalmar i 9 veckor på söndag för att jobba i sommar.  Undrar vem av oss som tycker det är jobbigast dock, känns som att det är ganska jämt! Det är rätt sjukt att man blir så van och beroende, tror inte att vi ngnsin varit ifrån varandra i 9 veckor, inte ens i höstas när saker och ting var allt annat än bra mellan oss, därför känns 9 veckor som en extremt lång tid men det finns telefon, sms, fb och om saker blir för mkt kan man hälsa på varandra också. :)  Nu ska jag passa på att njuta av hans sällskap, alla pet, alla dåliga skämt, skratten och samtalen så mkt jag bara kan dessa dagar! 
 
PUSS

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0