You broke my fears
Insparken 2013 har nått sitt slut. Det har varit en fantastisk vecka med slit, skratt, hejarramsor, tappade röster, underbara nollor, taggade faddrar och ett organiserat Pedsex. Jag har haft den roligaste veckan i hela mitt liv då jag har puschat både mig själv och nollorna, alltid varit taggad och bara varit lycklig en hel vecka! Sömnen har inte varit den bästa men trots det har jag varit på G 24/7. Att höras och synas är inte riktigt min grej men det har jag gjort i 1.5 vecka och jag har varit förbannat stolt över mitt eget slit, alla faddrars slit, Pedsexs slit och min bästa väns första inspark i Pedsex och att han toastat sin första sittning. Att sjunga och dansa offentligt i 1.5 vecka hör inte heller till saker jag gör annars, att göra det utan att tveka är en magisk känsla. Insparken har tagit bort alla rädslor jag någonsin haft om mig själv och all självmedvetenhet, så jäkla grymt!
Jag hade hunnit glömma hur mycket man kramas under insparken och särskilt i onsdags efter insparkssittningen, gråtkalas till höger och vänster och Martin kan ju vara den sötaste nollan/medfaddern jag ngnsin träffat som sa en massa fina saker, hans nollor kom och överföll honom vilket gjorde att jag tillslut började gråta när han satte igång tårkanalerna. Kära vän!
Jag gick runt med världens lyckorus i onsdags av alla fina ord jag fick höra, och man strävar alltid efter att vara den bästa faddern det går att vara. Den bästa förebilden och vännen och att då få höra att ens nollor hade nominerat en till årets kvinnliga fadder, så otroligt kul och rörande! Och det gör en stolt och värmer ett fadderhjärta :) Grymma 8 dagar är till ända och det känns alltid lite tomt men samtidigt skönt att få tid för sig själv igen, sina närmaste, tid till telefonsamtal med sin familj och att få börja plugga på riktigt igen :) dock är jag fortfarande inställd på insparksmode och jag saknar redan att få ha på sig ovven varje dag, springa runt och vara en stolt fadder i faddetröjan, få ha ansvar och samtiigt ha fantastiskt roligt med alla nollor och faddrar :) Prata med olika människor varje dag och få känna sig behövd och viktig. Vi har haft 3 huvudfaddrar i våran grupp, eller egentligen 2.5 om man ska vara rättvis. Jag har dragit ett otroligt tungt och stort lass i min grupp men det har varit så värt det, jag har växt som person och jag har insett att jag klarar av mer saker än vad trodde och att jag är en av de mest seriösa människorna. Och det är underbart! Och att få höra av sin bästa vän att han är stolt över en, det värmer mer än 20 koppar te på en kväll :) Att dessutom få höra fina saker heeela onsdagen:
" Det är tack vare dig och Robert som jag har den här tröjan på mig, utan er hade jag aldrig känt mig välkommen, aldrig blivit fadder och aldrig varit en sån bra fadder. Det är er förtjänst"
"Du borde blivit årets fadder"
"Jag är så jävlar stolt över dig"
"Du har varit som en tredje huvudfadder, så jäklar grym och alltid peppad och dragit ett jäkla lass. Jag har varit stolt över att ha varit fadder med dig. Du SKA vara huvudfadder nästa år, du är redan huvudfaddermateriar och det kommer naturligt för dig. Du är inte knäpp, bara jäkligt taggad och det är underbart att se!"
" Varför är inte du huvudfadder? Du är som en huvudfadder och har varit det mer än de vi har haft. Du hade varit grymt som huvudfadder"
"Fan vad du varit grym, jag har varit som en stolt mamma. Varenda gång ngn skrikit er ramsa så har det varit du som hörst mest, du har varit peppad, på och vuxit så jäkla mycket från förra året som fadder och som människa. Grymt!"
"Jag vill slå ett slag för Sara Jonsson, jag ska vara så objektiv som möjligt men hon har dragit ett jättelass i The Creeps och hon har varit en tredje huvudfadder"
"Varför är inte du huvudfadder? Sök det nästa år! "
Då blir man riktigt jäkla rörd! :) Igår hängde jag med Robert och åt riktigt mat första gången på 1.5 vecka, har gått ner 3.5 kilon. Bra men irriterande för jag tappar ovven ännu mer nu. Av ngn konstig anledning fick vi för oss att se Peter Pan och Bambi, herregud. Men det är mysigt att hänga med Robert :) Även om jag blev anfallen av två spindlar.. Idag har jag skrivit VOC/MCT, får se hur det går men det känns som vanligt väldigt likgiltligt. Om en stund hänger jag med Rasmus hela kvällen och käkar mat, ser film och pratar om allt och ingenting precis som vanligt, hur bra som helst! :)
PUSS
Kommentarer
Trackback
