Jönna - allting finns med, inget censureras

Godkväll!   När jag inte kan sova så tänker jag en hel del på saker och ting och har en tendens att göra metaforer och annat sånt smått och gott i mitt huvud istället för den klassiska "räkna får"-varianten..    Har haft lite problem med sömnen de senaste veckorna och går inte och lägger mig förrän väldigt väldigt sent, och när jag väl somnat så sover jag alldeles för länge för att jag tycker att jag ska ha ett visst antal timmar.  

Men det var inte sömn jag skulle skriva om..  Inatt när jag inte riktigt ville sova så tänkte jag på det där med skilsmässobarn och hur dem känner och mår.   Jag har mer eller mindre alltid varit ett skilsmässobarn; mina biologiska föräldrar skilde sig som de flesta vet vid 3.5 års ålder, ngt som påverkat mig på ett eller annat sätt då jag ej har kontakt med min biologiska pappa.  

 

Mina föräldrar skilde sig för 1 år sen nu, något som påverkade mig väldigt mkt förra hösten. En höst då jag inte mådde bra alls och slets väldigt mkt mellan mamma och pappa, ngt som jag fortfarande gör. Jag hamnade i mitten i deras gräl, fick vara budbärare och mer eller mindre spion, iaf på ena hållet. ( vägrade vara det åt mamma ).  Jag fick föra samtal mellan dem, och jag fick dessutom en massa kompensation förra julen och födelsedagen och har fått lite titt som tätt med pengar, samtal, grejer och föräldrar som försökt att vara "den bästa" i perioder.  Antar att man som skilsmässo barn går igenom det i perioder, inte för att det är mindre kul med den vetskapen men det bidrar iaf till en förståelse. 

 

Har också upptäckt att man kan bli ett slags skilsmässobarn bland vänner, har man två vänner som man känner väldigt bra och väldigt väl så kan man bli skilsmässo barn där också; det blir bråk om vem som ska ha mest tid med en, man får presenter, man får höra massa komplimanger, den ena kastar skit på den andra och man får dessutom agera budbärare. En liten kul tanke mest att det kan ta sig så att man ofrivilligt blir någon slags mellanhand bland folk man tycker om. 

 

Jag har en tendens att ofta vara i mitten, ett så kallat "skilsmässobarn" om man så vill, hänt mer eller mindre ofta de senaste åren men det är först efter mina föräldrars skilsmässa som det har blivit allt mer tydligt att det är ett sånt jag är. Kanske har jag alltid varit det och kanske kommer jag alltid att vara det. 

När det gäller föräldrar så vet jag folk som tillslut mer eller mindre väljer sida efter skilsmässan, spenderar mer tid och tycker om den andra föräldern mer. Något som faktiskt också hänt mig.   Däremot kan jag garantera att det aldrig kommer bli så när jag är skilsmässobarn bland mina vänner, alla är lika viktiga och kommer alltid vara det och jag väljer inte sida ( och hade jag gjort så hade jag alltid behållt resultatet för mig själv) . För att citera Bella Swan i Twiligt ( lite halvshafsigt men ändå ) ; From now on I'm Switzerland.   

 

GODNATT