gamla grejer
Kom hem säkert igår och tog mig en storhandling på vägen hem, heja mig med alla grejer! Satte mig direkt och rättade legender till praktiken imorgon, packade inte ens upp mig väska. Praktik imorgon som sagt, ska komplettera den dagen då jag var sjuk en hel vecka.. känns bra ändå att veta att jag är förberedd inför imorgon och att jag inte ska hålla lektion utan att åka dit, käka lunch och sen ge individuell respons till eleverna som de sen ska arbeta vidare på när jag är borta. :)
Så igår innan jag somnade blev jag lite rörd över mig själv och saker man fått höra som fortfarande finns nedtecknade.. herregud. Skrattade och grät om vart annat för min konstiga musik, mina konstiga bilder och alla konstiga och kräkgulliga dikter samtidigt med de "mörka" dikterna. " En Henning Mankell som kan sjunga", ligger nog ngt i det som en vän sa en gång. :)
Idag var det seminarium med en väääldigt lång humornivå på alla, "det var bara en mening, kukelura, svenska och sen alla andra språk, vara där både mentalt och fysiskt" och det ena med det andra.. ibland kan man tro att högskolefolk är knäppa på riktigt! Har rättat legender sen jag kom hem och ätit. Håller på att leta artikel nu inför examinationsuppgiften på fredag som jag inte ens börjat på.. men det förtränger jag lite. Skriver bäst under press så är la inte tillräckligt pressad än för att börja antar jag ;)
Fick även världens chock.. pappa ringde innan. Han ringer ALDRIG till mig om han inte vill fråga ngt eller så. Idag ringde han bara för att kolla hur jag mår. Ibland överraskar även han :) inte för att vi direkt pratar så länge med varandra men de minutrarna det blir är ovärderliga och gör mig himla glad att han faktiskt tänker på mig och att visssa relationer blir bättre när man flyttar ifrån varandra och både han och jag får stå på egna ben!
PUSS
Sen när jag rättat ett par legender igår så kom Robert helt oförberett på besök och tjötade ett par timmar och skrattade runt och fjantade som vanligt, herregud säger jag bara! Skrattade så jag trodde jag skulle dö och sedan som grädden på moset så hittade jag en gammal skiva med grejer som låg på min förra dator ; bilder, musik, dikter, tankar och så vidare från när jag gick i 7-9. HERREGUD!! Min musiksmak då var inte att leka med, jag menar hallå Bosson!? Vad hände där? .. och mina dikter och massa tankar och gamla samtal och konversationer på msn och lunarstorm och en massa grejer.. satt mest och blev tårögd och insåg att jag var världens bästa kompis på den tiden som lyckades hålla ihop alla människor + min skola + konfan + min familj. Jag var nog lite för ambitiös på den tiden ;) Att inse att man inte är lika bra kompis till alla nu och att man tar vissa människor för givet var som ett slag i magen faktiskt, särskilt när det gäller vissa personer. Att prioriteringen i princip inte finns alls längre och med tanke på de samtalen jag hittade igår så känns det väldigt konstigt. Saknar den tiden, allt var så mkt lättare då och då var det bara en enda person som spelade ngn roll egentligen. Tänk om det vore så nu? jisses..
Så igår innan jag somnade blev jag lite rörd över mig själv och saker man fått höra som fortfarande finns nedtecknade.. herregud. Skrattade och grät om vart annat för min konstiga musik, mina konstiga bilder och alla konstiga och kräkgulliga dikter samtidigt med de "mörka" dikterna. " En Henning Mankell som kan sjunga", ligger nog ngt i det som en vän sa en gång. :)
Idag var det seminarium med en väääldigt lång humornivå på alla, "det var bara en mening, kukelura, svenska och sen alla andra språk, vara där både mentalt och fysiskt" och det ena med det andra.. ibland kan man tro att högskolefolk är knäppa på riktigt! Har rättat legender sen jag kom hem och ätit. Håller på att leta artikel nu inför examinationsuppgiften på fredag som jag inte ens börjat på.. men det förtränger jag lite. Skriver bäst under press så är la inte tillräckligt pressad än för att börja antar jag ;)
Imorgon praktik och sen förfest och kååren om jag känner att tiden räcker till men oavsett så känns det ganska troligt att det blir så!
Fick även världens chock.. pappa ringde innan. Han ringer ALDRIG till mig om han inte vill fråga ngt eller så. Idag ringde han bara för att kolla hur jag mår. Ibland överraskar även han :) inte för att vi direkt pratar så länge med varandra men de minutrarna det blir är ovärderliga och gör mig himla glad att han faktiskt tänker på mig och att visssa relationer blir bättre när man flyttar ifrån varandra och både han och jag får stå på egna ben!
PUSS
Kommentarer
Trackback
