Jönna - allting finns med, inget censureras

Hade ett givande samtal med fina Carro innan, jag saknar henne så ofantligt mkt, saknar alla galna upptåg och sättet som hon tar livet med en klackspark och att allting ordnar sig.

Hon fick mig att inse att jag måste komma hem över julen, jag måste träffa mina vänner hemifrån. Det är nu 3 månader sen jag träffade det flesta av dem, alldeles för lång tid när man är van att ses ofta. Jag behöver myskvällar, picknickar, sing-starkvällar, pratstunder med alla tjejerna och promenader och bilturer med mina favoritgrabbar. Jag behöver deras kramar, deras skratt och deras lugnande ord. <3

Växjö känns extremt långt bort ikväll, min mamma och pappa är alldeles för långt bort och min mormor likaså.

Det är svårt att inse att många saker inte är rätt till, det är svårt att släppa taget om saker. Det är svårt att släppa taget om människor, människor som man har haft med sig så länge. Det är mkt som är ovisst om de närmaste månaderna och jag mest vet inte hur jag riktigt ska hantera det. Därför kommer jag fram till jul att stanna i Jönköping, delvis för att jag trics men delvis för att jag orkar inte med att åka hem förtillfället.

En stor del av mig är påväg att försvinna och jag kan inte riktigt alltid hantera det. Jag behöver släkten, mamma, pappa och de närmaste i växjö som har känt mig länge.

Jag är trött på att vara stark och säga att det inte gör ngt, att jag bara är arg och frusterad men om sanningen ska fram så är jag ganska ledsen och orolig över hur den närmaste tiden ser ut.

Skålen rann över lite ikväll och kanske var det dax att lägga korten på bordet lite, trots det har jag hållit ute väldigt mkt som jag skulle kunnat skriva dit men de närmaste vet vad jag pratar om och det är huvudsaken.  Var rädd om er,

PUSS