Dag 01 – Om mig
Att skriva om mig själv borde många tycka vara det enklaste för mig, " Du tycker ju om att prata om dig själv så det är ju bara att snacka på ". Det är mycket möjligt men det är svårt för mig att uttrycka vem jag är, eller hur jag är. Men vi gör ett försök :)
Vem är jag ? Sara Jonsson ( har 3 mellannamn ), hette Streling när jag föddes, sen Jonsson-Streling och nu kort och gott bara Jonsson igen :) Jag föddes den 6 Januari 1991 så jag fyller 20 om lite drygt 4 veckor. Var 5 veckor för tidig och hade navelsträngen virad 3 varv runt halsen så var nära att dö.
Fram tills att jag var 3.5 år bodde jag tillsammans med min mamma och biologiska pappa på vintervägen i Växjö.
När jag fyllde 4 flyttade min låtsaspappa Sven in tillsammans med sin son Simon.
Vem är jag som person ? Jag är en tjej som gillar att medla och kommunicera, många skulle förmodligen säga att jag gillar att höra min egen röst ;) Jag är lite större än de flesta tjejer i min ålder men det har jag lärt mig att acceptera för längesen, gör just nu ett försök faktiskt att tappa i vikt igen.
Jag gillar att skratta och jag har en vilja av stål. Jag vägrar inse att jag har fel oftast, dock ser jag inget problem i att lyssna på andra. Jag värdesätter kommunikation med andra människor, att vara sig själv i alla lägen och att man ska vara stolt över det man lyckas åstakomma som person. Jag är stolt över att jag är den jag är, att jag kan gå vidare och att jag inte håller fast vid saker som jag vet aldrig kommer att funka. Jag är en drömmare till naturen, naturligtvis är jag det. De som känner mig riktigt väl vet också att jag är en empatisk människa och väldigt sentimental. Jag har lätt för att känna saker, kanske ibland lite för starkt och jag har en tendens att överanalysera saker mer eller mindre och tänka på saker alldeles för mkt. Men det gör att mina vänner alltid vet att jag har goda råd att komma med och har en förmåga att gå in helhjärtat att bry mig om mina vänner.
Vad tycker jag om att göra ? Jag ÄLSKAR musik,sång, teater, text, film och hockey. Det är saker som jag måste finnas i mitt liv i större eller mindre form. Om ngt av dessa uteblir under en längre tid så tar det på mitt tålamod och jag blir lättretlig och allmänt ledsen och nedstämd. Tid med mina närmaste vänner ( 8 st ) är något som jag värdesätter väldigt högt, filmkvällarna eller promenaderna tillsammans med dem är ngt jag värdesätter väldigt högt. Särskilt att få prata, skratta och bara vara tillsammans med dem gör att min sinnesstämning blir extremt harmonisk och att jag bara lever i nuet och att jag då struntar i hur mkt sömn eller hur mkt näring jag har fått i mig. Huvudsaken är att få umgås tillsammans med dem.
Hur ser mitt liv ut just nu/min framtid ? Mitt liv handlar just nu om att ha flyttat hemifrån för första gången i mitt liv, att få pröva på att stå på sina egna ben med nya vänner, i en ny stad och att få ta hand om min egen framtid. Att jobba mot mina egna mål på mina egna villkor. Jag flyttade hemifrån i Augusti i år upp till Jönköping där jag bor i en slags korridor. Jag delar lägenhet med 4 andra tjejer, vi har varsitt rum men gemensamt kök och badrum. Jag studerar på högskolan här till att bli högstadie/gymnasie lärare i engelska och samhällskunskap eller historia. En utbildning som är på 4.5-5.5 år beroende på vilken nivå jag bestämmer mig för hösten 2011.
Att bo själv för första gången utan mitt kompisgäng var någonting som jag trodde skulle bli jättejobbigt och som att världen skulle gå under. Klart att jag längtar hem och saknar mina vänner och min hemstad ibland men det var rätt tidpunkt för mig att gå vidare, få utvecklas på egen hand och få lite perspektiv på saker. Det var inte en dag för sent att flytta. Kommer jag flytta tillbaka till växjö/gemla när jag har pluggat klart ? Det är en sak jag tänker ganska mycket på, som det ser ut i nuläget så kommer jag förmodligen förr eller senare att flytta tillbaka, i vilken form eller när det kommer bli vet jag dock inte. Jag trivs i Jönköping och jag älskar mina rumskompisar och vännerna jag har här uppe, att få utbyta tankar med människor som är intellektuellt mogna är guldvärt och jag ångrar inte att jag valde Jönköping. Hade jag fått flytta upp mina vänner och min släkt hade jag självklart gjort det men bubblan jag var i tillsammans med mina vänner är spräckt, det kommer säkerligen att bildas nya och andra bubblor men den vi hade är borta och jag har min egen bubbla här uppe nu och ett annat parallelt liv här uppe. Det tog ett tag för mig att inse det ( 4 månader ) men jag är glad över att jag växt så mycket som människa på de månaderna.
